Liv Ranweg

Hur man gör Ghi

 

Ja, det går att köpa Ghi men det är så mycket godare att göra egen. Det är inte svårt eller jobbigt, men man kan behöva ha lite koll.

 

Ur boken " Skapa din egen hälsa med Ayur-Veda. Insikter för livet" av M. Stigson

Smält ½ kg. smör, normalsaltat eller osaltat i en tjockbottnad, rymlig kastrull, utan lock på den svagaste värmen. Osaltat smör blir färdigt fortare än normalsaltat.

Först blir det ett skum. Vita fällningar flyter successivt upp till ytan. När det stått en tid kan du skumma av den, men vänta helst tills du ser att det inte längre kommer upp mer från botten. Skummet på ytan har då blivit mindre fluffigt och är lättare att ta bort.

Det renade smöret häller du försiktigt i en eller flera glasburkar. Sila gärna genom finmaskig silduk för att få bort det du inte kunnat skumma bort. Ju renare ghi desto bättre. Den vassleliknande bottensats som bildats i kastrullen ska du inte ha med - pass på för den rinner rakt igenom silduken! Om du låter smöret koka länge kan bottensatsen börja bli gulbrun och allt fastare, det är ok. MEN vidbränd, brun ghi är däremot oanvändbar.

Eftersom ghi är ren så är den mycket hållbar och kan förvaras i rumstemperatur. Gör du mycket åt gången så är det dock bra att förvara en del i kylskåp. Hur bra den håller sig beror på hur väl rengjord den är.

-

Vad jag har erfarat så måste det stå på plattan i minst en timme. Men man får gå och se till det då och då så ser man när det är klart. Det ska alltså bli genomskinligt. Guld.

Gör du rent ghi så håller det minst ett halv år. (det ska stå rumstempererat, då är det enklast att hantera, det blir väldigt hårt i kylskåp) Men du kommer hur som helst ha ätit upp det innan ett halvår.

Det nyttiga Ghiet - också känt som skirat smör, smörolja och ghee - är en förträfflig produkt. Det har traditionellt använts i framför allt indisk matlagning men även utvärtes vid exempelvis olika hudåkommor. Ghi minskar Pitta och Vata. Även Kapha kan använda ghi men i mindre mängd.

 

Det är framför allt fettet som är gynnsamt med mjölkprodukter, och riktigt ghi är en mjölkprodukt med nötaktig god smörsmak, men helt fri från proteiner, kolhydrater och vatten; det enda som återstår är rent mjölkfett och de fettlösliga vitaminerna A-, E- och D. Fettlösliga vitaminer sitter naturligt ihop med fettet och skänker också ghiet dess vackert gula färg.

 

Ghi till skillnad från smör är mycket hållbart även utan kylning; lufttätt förvarat kan det lagras uppemot något år i rumstemperatur (vilket också gör det lämpligt som bredbart alternativ till smör.)

Naturligt fett har en egen smak, främst, skulle jag tro, på grund av de medföljande vitaminerna; ghi och smör från naturbetesdjur får också mer påtaglig smak. Man kan jämföra med margariner och varmpressade vegetabiliska oljor där så gott som ingen naturlig smak finns kvar (även om de ofta smaksätts i efterhand). Processen döljer också smaken av härsket fett.

Fetter verkar också smakförstärkande. I och med lågfettstrenden har i stället alternativa smakförstärkare vunnit mark, i form av produkter som glutamat, salt, socker, sötningsmedel och fettersättningsmedlet olestra. Använder man ghi i matlagningen blir mycket av detta överflödigt - smaken blir ändå fyllig och rund.

Ghi lämpar sig särskilt väl för matlagning vid hög värme, som t.ex. wokning och frityr; det är nämligen mycket värmetåligt och smälter utan att få bränd bismak.

 

När hamburgerkedjor som McDonald's först började göra pommes frites användes animaliskt fett att fritera i; nötfriteringsfettet byttes ut mot vegetabiliskt fett först i samband med Ancel Keys hårt kritiserade forskning om mättat fett på 50-talet. De vegetabiliska oljorna som använts sedan dess är mindre lämpade för uppgiften eftersom omättade fetter oxideras av den höga temperaturen och orsakar radikalbildning i kroppen. Skiftet lämnade också pommes friten närmast smaklösa, och därför tillsätter man numera syntetiskt smakämne i friteringsoljorna.

Så hur får man tag i ghi? Man kan göra det själv med smör som råvara, eller köpa det färdigt.

För att köpa färdigt ghi får man söka sig till butiker med mer utpräglat internationellt sortiment. Men om jag får säga det själv så är det mycket godare att göra själv.

Enligt EU-reglerna för ghi ska mjölkfettsinnehållet vara minst 96%, och det är tillåtet med upp till 2% av andra mjölkämnen än mjölkfett. Alltså är inte alla köpes Ghi helt rena.

Vill man inte gå så långt är förstås smör och bregott fortfarande goda kompromisser, och givetvis hästlängder nyttigare än margarin. Även smör kan ju göras bredbart genom förvaring i rumstemperatur, även om det inte står sig lika länge.

När vi använder ghi luckras slaggämnena upp i kroppen och det underlättar utsöndringen av slaggämnena eftersom de lättare kan transporteras ut ur kroppen.